Allt förändrades när min far åkte till Shabunda för att söka ett bättre liv. Han kom aldrig mer tillbaka och då var jag 10 år gammal. Min mamma hade inte råd att försörja oss sju syskon, så jag skickades till ett hem där jag tvingades arbeta som husslav. Jag fick väldigt lite mat och led mycket och efter en tid bestämde jag mig för att rymma. Det var dock väldigt svårt för mig att få tag i mat och till slut hamnade jag på en bordell för att kunna överleva. Jag hade inte någon annanstans att ta vägen. Under en lång tid utnyttjades jag flera gånger varje dag av män utan att få någon betalning och jag trodde jag skulle dö. Allt var en mardröm.

En dag fick jag kontakt med en fältorganisation. De berättade om ett "Safe House" dit prostituerade flickor kunde få komma och jag fick hjälp av dom. Idag har mitt liv förändrats totalt. Jag har allt jag behöver sedan jag kom hit och jag får även gå i skolan. När det gäller mina studier är jag den bästa i klassen. Idag hjälper jag andra flickor genom att prata med dom och berätta att jag varit i samma situation, men att det finns en väg ut. Varje dag tackar jag Gud för min nya familj, BarnSamariten och Panzi för deras omsorg och medkänsla. Jag känner idag till mina rättigheter och vet att man ska fördömma övergrepp och trakasserier mot barn. Tack!