Barns rätt till en familj

Nakatindi är ett kriscenter, dit övergivna och misshandlade barn får komma under tiden sociala myndigheter utreder vad som hänt och om det finns några anhöriga. Flera av barnen är föräldralösa. De har hittats eller så lämnar föräldern barnet och sticker i väg. I Zambia har många familjer begränsade resurser för att ge sina barn den grundläggande omsorg som de behöver. I ett land där 59% av befolkningen lever i extrem fattigdom och där marginalerna är små, är det lätt att tappa hoppet om att det finns möjlighet till förändring. Berättelserna bakom barnen som finns i barnbyn Nakatindi varierar. Främsta orsakerna till att barnen överges är fattigdom, missbruk och psykisk ohälsa.

Elizas mamma och pappa vet vi inte något om men troligt var det fattigdomen som gjorde att de valde att överge henne. Hon kom till bebishemmet när hon endast var fyra månader gammal. Hon var övergiven och hennes vistelseort okänd. På Nakatindi har man arbetat för att finna någon släkting eller anhörig som kände till Eliza men fram till idag vet vi inget om hennes bakgrund eller familj.

Under tiden Eliza varit i barnbyn har paret Mukelabai utretts för att kunna bli adoptivföräldrar. Mannen är jordbrukare och kvinnan är sjuksköterska. De har inte lyckats få några egna barn men alltid längtat efter att bilda familj. Sedan oktober 2022 har de besökt barnbyn Nakatindi några gånger i månaden och lärt att känna Eliza. De började sakta att knyta an till varandra och under februari flyttade Eliza hem till sin nya mamma och pappa. Adoptionen har skett genom de sociala myndigheterna och domstolen för adoptioner. Vilken glädje för Eliza som nu har fått en familj och vilken lycka för paret Mukelabai som får bilda familj. Personalen på Nakatindi kommer att fortsätta ha kontakt med paret Mukelabai och Eliza.

Aarons mamma Ruth är en av många kvinnor som gav upp hoppet och som inte kunde ta hand om sin son på grund av fattigdom och missbruk. Aaron är idag nio år gammal. Aarons mamma, som vi kallar Ruth, försörjde sig genom prostitution. Inte så lång tid efter att hon valde att prostituera sig blev hon gravid. Hon flyttade till Lusaka och födde 2013 en son, Aaron. Efter födseln började Ruth att flytta runt med sin nyfödde son. Hon tog sig till gränsstäder där prostitution är vanligt. Hon missbrukade och sov på busstationer med sin bebis.
En kväll var Ruth på en nattklubb där hon blev berusad. Tre män såg att hon höll på att försöka kväva en liten bebis med en slang, barnet var Aaron. Männen grep in och polis tillkallades och Ruth och hennes son fick följa med till polisstationen. Sociala myndigheter kopplades in direkt då Aaron var i mycket dåligt skick.

Vår samarbetspartner Ebenezer Child Care Trust kontaktades om möjligheten för Aaron att få komma till barnbyn Nakatindi. Ruth erbjöds hjälp på ett annat ställe men flydde därifrån efter en kort tid. Man vet fram till idag inte vart hon finns eller om hon lever. Pappan vet man inget om då han var en kund till Ruth när hon arbetade som prostituerad. Aaron kom till Nakatindi då han var knappt ett år gammal.

Vi har följt Aaron sedan han kom till barnbyn och det är en glädje när man ser att barnen som efter en mycket svår situation får en nystart och sitt liv tillbaka. Aaron är mycket social och nyfiken på att lära. Han anpassar sig lätt till nya miljöer och älskar att teckna, sjunga och dansa. Om man frågar de andra barnen vem de skulle välja för ett framträdande så skulle det självklara valet vara Aaron. Han är enastående i skolan och en av de bästa eleverna, han går nu i årskurs 3. Hans dröm är att bli pilot.

skriver projektkoordinator Mambo Ndila

Under 2022 lanserade zambiska myndigheter ett initiativ som kallas Children Code Act. Detta går ut på att försöka finna anhöriga och släktingar till de barn som av någon anledning skiljts från sin familj. ECCT har hela tiden haft inriktningen att återintegrera barnen på Nakatindi med sina anhöriga och nu förstärks detta arbete än mer. I de fall som man inte kan finna anhöriga kommer adoption bli en möjlighet och detta sker i samarbete med sociala myndigheter i staden.

I varje hem i Nakatindi finns husmammor som bor med barnen dygnet runt, dessutom finns assistenter då de små barnen behöver extra mycket omsorg. Personalen har utbildats i näringslära, hygien och första hjälpen m.m. Det finns även läkare, sjuksköterska, pedagoger, vaktmästare och städerskor i barnbyn. I trädgården leker barnen med varandra, det finns en stor lekplats och gräsmattor. Barnen får även vara med och plantera och hjälpa till med grönsaker och trädgårdssysslor om de vill. Målet är att hemmet ska vara så likt ett vanligt hem som möjligt.Under slutet av förra året installerades solceller på husen i barnbyn varpå kostnaderna för el och varmvatten sjunkit. En viktig investering då övriga priser på mat och bränsle skjutit i höjden på grund av den ekonomiska oron i världen.

BarnSamaritens hjälparbete syftar till att rädda och hjälpa barn i utsatta situationer. Det har vi gjort sedan starten 1980. Hjälpinsatserna kan bara uppnås med stöd av våra gåvogivare. Jag vill tacka dig för att du stöder vårt hjälparbete. Tillsammans är vi med och förändrar liv.

Med varma hälsningar